Hoppa till sidans innehåll

Orienteringsvärldens mystik


Introduktion till Orienteringsvärldens mystik!

 

Har du också längs en landsväg sett skyltar som pekar rakt ut i skogen med text typ "OL parkering, TC 700 m"? Vem har placerat torrdass 700 meter från Olympiska spelens parkeringsplats, en norrman? frågar sig den allmänbildade.

 

Svaret är konstigare än man tror, skylten avser att få OrienteringsLöparna till sin tävling. Hänvisning sker till en parkeringsplats, ofta på en åker, varifrån avståndet till TävlingsCentrum är 700 meter. Centrat ligger ofta på en liten ängssluttning mitt inne i skogen. På knappt farbara stigar har man forslat fram kafeteria, dussinet duschar, discoanläggning, en medelstor dataanläggning, mm. Flera hundra ryggsäckar står längs en bred gräsgata som slutar på kullen med en målfålla. När tävlingen är som intensivast ser man bara tiotalet personer i TC och inte en enda hejarklack. Börjar det regna växer tälten tätt i sluttningen.


 

 

Innan man knappt hunnit dricka en kopp kaffe har målskynket plockats ner. Kommentarer om felritade branter, tokigt placerade kontroller klingar fort av. Någon tröstar dig för att du inte hann läsa resultattavlorna "Det finns på internet om 20 minuter, mycket bättre, med mellantider och allt!".
Har du upplevt detta har du skrapat på orienteringssportens yta!


 

Orienteringsvärlden är speciell, har man själv inte tävlat eller tränat är den svår att förstå. Som förälder kan det vara riktigt frustrerande eftersom man inte kan följa sina barn under tävlingen än mindre efteråt förstå deras diskussion av vägval utifrån kartan. Nedan skall vi försöka ge en enkel introduktion hoppas några begrepp klarnar

 

Orientering är en fascinerande idrott, där syftet är att hitta vägen mellan olika kontrollpunkter i okänd terräng. Dessa punkter är i terrängen markerade med en orange-vit nylonskärm, som kallas kontroller, och på kartan markerade med en röd cirkel. Tävlingen går ut på att så snabbt som möjligt ta sig till alla kontrollerna, som finns på mer eller mindre dolda ställen i naturen, i en förutbestämd ordning.

 

Kartan är orienterarens bästa och viktigaste hjälpmedel. Kartan är en grundförutsättning för att kunna bedriva sporten. Den moderna orienteringskartan är en mycket noggrann avbild av terrängen. Kartan, som produceras i fem färger, redovisar till och med detaljer som myrstackar och stenar, om de når upp till någorlunda storlek.

 

Kompassen är om inte ovärderlig ett hjälpmedel som alla orienterare har med sig. Det är ett instrument som ger rätt väderstreck, och som därigenom hjälper till att överföra kartans riktningar till verklighetens. Dessutom kan man med hjälp av kompassen ta ut riktningen till en bestämd punkt och därigenom få den exakta kursen man ska följa för att hamna rätt.

 

Kontrollerna - de orangevita nylonskärmarna - har alltid placerats intill ett föremål, en kontrollpunkt, i terrängen. Det orienteraren söker sig fram till i skogen utgörs av olika typer av terrängföremål, exempelvis stigförgreningar, stenar, höjder, sankmarker med mera. På natten byts skärmarna ut mot reflexstavar.

 

Stämplar sitter vid varje kontroll. De tävlande ser sedan till att stämpla som ett bevis på att man hittat kontrollen. Dagens elektroniska system (SportIdent resp Emit) ger både stämpelnummer och tid. Löparen har en liten plastpinne på fingret, det elektriska startkortet, vilken stämplas när den stoppas i stämpelenheten. Löparna kan efteråt jämföra tiden mellan alla kontrollerna och se hur olika vägval ger olika resultat. Systemen säkerställer också att kontrollerna tas i rätt ordning. Äldre system som också är reserv vid dagens tävlingar består av en nåldyna med olika mönster vid olika kontroller. Fungerar inte en elektronisk stämpel ska man istället sätta en nålstämpel i kartans kant.

 

Orientering bedrivs i olika åldersklasser. På en vanlig tävlingsplats samsas deltagare i allt från inskolningsklasser för 7-8-åringar, till de äldsta veteranklasserna. Det är inte ovanligt med deltagare i 85-årsklassen. Dessa betecknas med ett H i början för herrklasser och ett D i början för damklasser. Därefter följer åldersklassen. På ungdoms- och juniorsidan anges äldsta ålder för respektive klass och för löpare från 35 år och uppåt anges lägsta tillåtna ålder som får tävla i klassen. Banlängden varierar naturligtvis i förhållande till ålder. Även den tekniska svårighetsnivån varierar mellan klasserna.

 

Den vanligaste tävlingsformen av orientering är individuella tävlingar i dagsljus. Men det finns också andra former, exempelvis nattorientering, budkavleorientering (stafett) och patrullorientering (två eller fler löper ihop). I Sverige arrangeras det cirka 650 tävlingar per år. En vanlig orienteringstävling innehåller cirka 50 klasser. På O-Ringen, världens största orienteringstävling, som pågår i fem tävlingsdagar och arrangeras någonstans i Sverige under juli varje år, finns det som regel till och med en 90-årsklass.

 

Banornas svårighetsgrad betecknas med en färgkod. Med hjälp av färgkoden har banläggare och ledare ett språk för att anpassa tävling och träning för respektive ålder. Vi har följande färgkoder och motsvarande ungdomsbanor; Grön - inskolning, U1; Vit - HD10, U2; Gul - HD12, HD14K; Orange - HD14, HD16K; Röd - enbart vuxen; Violett – HD16; Blå - enbart vuxen; Svart HD18-.

Uppdaterad: 17 SEP 2012 13:25 Skribent: Peter Dannbring

Ungdomskommittén kontaktar du på This is a mailto link

 

Kontakta Ungdomsledarna:

Info:
Jenny Gustafsson: 070-314 42 97
Ingela Andersson: 070-365 40 13

Klädförsäljning:
Aina Jeppsson: 
046-55 144, 073-803 30 55

Nybörjarkurs: 
Aina Jeppsson
046-55 144, 073-803 30 55

 

 

20170130_sponsorer

Sankt Hans eXtrem

Postadress:
Lunds OK - Orientering
Box 2119
22002 Lund

Kontakt:
Tel: 046201639, 046143989
E-post: This is a mailto link